Tillbaka till BTJ.se
Skriv ut

Linda Fridh

header_fbLinda Fridh

Mitt skrivbord: utgjordes länge av olika väskor som jag släpade runt på överallt. Jag hade mina texter och bilder i ryggsäcken, axelremsväskan och olika mönstrade tygpåsar. Väskorna är i viss mån fortfarande mina mobila skrivbord. Anteckningsboken och pennorna reser alltid med mig när jag åker någonstans. Men nu har jag också skaffat mig ett stort bord som står stadigt på ben. Där ligger allting framme i en osynlig ordning. Min enda regel är att det ska se vackert ut för då får jag lust att sätta mig ner och arbeta.

Min ytterdörr: där står mitt namn och mina barns och en vänlig skylt om att jag inte vill ha någon reklam. Där står en liten lapp med morgontidningens namn så att den ska komma rätt. Där står namnet på mitt företag som jag aldrig lyckas starta för att jag har en fobi för kvitton och deklarationer.
Där står författaren Paul Celans namn som fick sin namnskylt på dörren efter ett ovälkommet inbrottsförsök. Efter det behövde vi bli fler i lägenheten och Celan flyttade in med sina dikter.

Min tekopp: är en blåvit engelsk temugg med motiv av kvinnor i långa klänningar och parasoller. Någon hade övergivit koppen på mitt jobb på SVT Malmö i samband med en flytt. Jag tog genast koppen till mitt hjärta och vakar varsamt över den. Jag dricker te flera gånger om dagen, svart eller grönt eller vitt. Med koppen i handen förflyttas jag på ett ögonblick till en hemlighetsfull plats. Där gör jag research, reportage och dokumentärer.

Kuckeliku! : vad säger tuppen i olika länder? Min handstil: är långsamt frammejslad sedan nästan fyrtio år tillbaka.
Först handlade det bara om att forma bokstäver. Jag tyckte om att rita redan när jag var barn och för mig var bokstäverna också bilder. Jag gjorde min egen kalligrafi bara för att det var vackert. En dag började skriften även att ge ifrån sig andra betydelser. Meningar, dikter och berättelser.
Jag måste säga att jag blev förvånad och jag antecknade och antecknade. För hand.

Mina böcker: det är svårt att säga var barnböckernas början börjar, men några av idéerna, som illustratören Pernilla Lonhage gjort bilder till, kom till mig i en dröm och den drömmen väcktes nog av att jag själv fick barn.
Skrivandet är för mig ett sätt att sakta ner tiden och att färdas lite långsammare. Kanske är böckerna ett försök att kapsla in den förunderliga barndomen, ett sätt att hålla minnet kvar av när barnen var små och på det viset själv få vara barn igen.

Köp Den vindlande vägen och lilla grodan »

Köp Kuckeliku! Vad säger tuppen i olika länder? »

Köp fler av Linda Fridhs och Pernilla Lonhages böcker på BTJ.se »

Linda Fridh hos Willa Holma förlag »

Läs Pernilla Lonhages författarporträtt »

 


« Tillbaka till nätbutiken BTJ.se



Logga in
BTJ besöksadress: Scheelevägen 32  •  Postadress: 221 82 Lund    046-180 000  •  info@btj.se  •  Personuppgiftspolicy