Tillbaka till BTJ.se
Skriv ut

Om konsten att bevara läslusten: intervju med Inger Norberg

Läslust och lättlästArtikeln är skriven av Ankie Lagerhammar.

Om konsten att bevara läslusten
"Att utveckla sitt språk är en fråga om demokrati!" slår Anne-Marie Körling fast redan i första kapitlet till Läslust och lättläst, Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Och visst är det! Det är en demokratisk rättighet att få lära sig att läsa, kunna tolka och förstå text. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att göra eleverna delaktiga och inbjuda dem i det samhälle där språket har en självklar plats. Oavsett vilken utgångspunkt eleven har ska han eller hon av läraren i skolan få de verktyg som stimulerar till läsning.

I januari 2001 anordnade Svenska barnboksinstitutet (SBI) ett seminarium under rubriken Allas barnbok – lättläst? Det handlade om läs- och skrivsvårigheter och om tillgången på lättläst litteratur för barn och ungdomar. Deltagarna kände ett behov av att arbeta vidare med de frågor som ställdes på seminariet, ett nätverk bildades och ett tjugotal intresserade anmälde sig till en arbetsgrupp. Denna grupp har sedan arbetat fram en definition av begreppen läsinlärning, läsförståelse och lässvårigheter och dessutom preciserat målgrupper med behov av lättlästa böcker. Ur detta arbete föddes idén till en bok.

Handbok för lärare
"Ganska snart stod det klart att vi ville samla våra erfarenheter i en handbok för lärare," berättar Inger Norberg, som är redaktör för boken. "Under ett intensivt arbete, först i fyra diskussionsgrupper och senare i två arbetsgrupper med uppdrag att skriva valda delar växte boken fram."

Läslust och lättläst ger många exempel på hur litteraturpedagogiskt arbete kan förebygga svårigheter och stimulera läsningen. I boken redovisas olika typer av läs- och skrivsvårigheter, det ges förslag till individuellt anpassat stöd och olika kompensatoriska hjälpmedel presenteras. Boken avslutas med en uppslagsdel som innehåller läspedagogiska begrepp och litteraturpedagogiska tips.
Handboken, som Inger Norberg gärna kallar den, vänder sig främst till pedagoger för skolår 4–9 och på praktiska program i gymnasiet. Men för att poängtera vikten av ett tidigt förebyggande av läs- och skrivsvårigheter ingår även kapitel som visar hur ett medvetet arbete i förskolan och under de första skolåren kan se ut.

Hela skolan omfattas
"Vi menar att hela skolan ska omfattas av arbetet med läsfrämjande och att lässtimulerande åtgärder ska sättas in på alla stadier. Det är ju så att alla barn kommer till skolan med egna erfarenheter, men alla har inte berättelser och sagor med sig hemifrån," säger Inger Norberg.
Barnets vilja att lära är stor och nyfikenheten är den främsta drivkraften. Det är skolans och lärarens viktiga roll att vidareutveckla och stödja alla elever, möta dem på den nivå där de befinner sig och se möjligheter i stället för brister, så att en positiv självbild kan utvecklas. För de barn som inte har naturliga förebilder för läsandet utanför skolan blir lärarens roll i läsutvecklingen dessutom avgörande.

Svenska som andraspråk
För andraspråkselever ger skönlitteratur ett rikt inflöde av svenska och innehållet är viktigare än formen – en spännande bok blir lätt att läsa. Annika Löthagen, lärare för elever med svenska som andraspråk, berättar om sina erfarenheter från första dagen med en sjundeklassare, hur svårt hon hade att få dem att skriva eftersom de inte tyckte sig kunna så bra svenska.
"Vågar jag satsa på skönlitteratur?" frågade hon sig. "Och den stora frågan: Får man verkligen ha så roligt som elev och lärare att man bara läser och läser och låter läsandet utgöra största delen av undervisningen?"
Annika Löthagen vågade, och resultatet blev en niondeklass som var en av de mest skrivglada klasser som hon hade haft, en klass som uttryckte mycket eget tänkande och hade en rik fantasi. Och stavningen blev bättre på köpet, eftersom texterna vimlade av ordbilder att ta till.

Högläsning
I boken har högläsning fått ett eget kapitel som rymmer mycket fakta och många tips under rubriker som När läskoden erövrats behövs högläsningsboken som mest, Våga ge högläsningen sin tid, Högläsning på högre skolstadier och Vad säger forskarna om högläsningens betydelse?
"Vi tyckte att högläsning förtjänar ett eget kapitel," berättar Inger Norberg. "Läsningen hör till långsamhetens kultur, som vi måste ge tid. När man väljer högläsningsbok ska man tänka på att välja en bok som är lite för svår för barnen att läsa själva. Den bok man väljer ska ligga i den zon, som pedagogen Lev Vygotskij kallar den närmaste utvecklingszonen, den som barnet ännu inte klarar på egen hand".

Resurser till skolan
"Alla skolor måste ha väl fungerande skolbibliotek och vi föreslår också att bokansvariga utses på varje skola. Vi vill förmedla ett respektfullt förhållningssätt till barn och unga men även till lärare och deras yrkeskunskap. Ordentliga resurser måste satsas på skolan, om vi ska få duktiga och läsande elever i framtiden. Kunskap om läs- och skrivutveckling, struktur i arbetet, lust och kreativitet är viktiga grundstenar i lärarutbildningen," menar Inger Norberg.

En demokratisk rättighet
Ytterligare ett område som diskuteras är de vuxnas viktiga roll som förebilder. Tips ges på hur man kan bygga upp en läskultur hemma. För de elever som inte har naturliga förebilder för läsandet utanför skolan, och de är många om man går till den statistik som regelbundet presenteras över vuxna människors läsvanor, blir lärarens roll i läsutvecklingen avgörande.
Vi kommer sålunda tillbaka till början: läsningen som en fråga om demokrati. Det är alla barns demokratiska rättighet att få lära sig att läsa och kunna tolka och förstå text, oavsett vilken utgångspunkt de har i livet!



Logga in
BTJ besöksadress: Scheelevägen 32  •  Postadress: 221 82 Lund    046-180 000  •  info@btj.se  •  Personuppgiftspolicy